Ensamhet

Jag känner mig som en (ond) småbarnsförälder. Idag lyckades jag ta mig tid att rida för första gången på flera månader. När jag kommer hem ett par, okejdå 250, minuter för sent är det inte nådigt. Fjådor ser ut att ha börjat rugga igen, Winchester säger att han måste sova och inte har tid att prata, Isabella väser som en drake och Petronella stirrar bara chockat som på bilden ovan.